Smithers den 12 augusti!

12.08.2014 16:33

Att ha varit i Alaska känns bra även fast resan upp till glaciären fortfarande sitter i. Idag skall jag träffa kusin Marianne och hennes dotter och Guliana i Old Hazelton, 25 mil bort men att köra går bra med tanke på det underbara landskapet som man inte tröttnar på i första tag.

Men först tar jag mig en tur över till Hyder och Alaska, vill gärna se den där grisslybjörnen.  Går upp tidig och åker över till det ställe där mängder av lax simmat upp och dit björnarna ”står och fiskar”. Ganska lugnt nu och inte så mycket folk men mängder med lax som skall lägga sin rom och befrukta den och sedan dö. Fascinerande med så mycket lax som efter två år i oceanen simmar upp och gör detta om och om igen. Så klart är det mycket björn i området, frågar en ”Forest Ranger” Joe och han säger att just här har vi nog ett trettiotal björna som kommer upp och fiskar, både Grizzlies och Svartbjörn. Väntan blir lite lång så jag bestämmer mig för att gå till bilen men just då händer det, en grissly kommer ner till ån från skogen tar en lax med ett ”slag” och försvinner igen, jag hinner inte upp med kameran då jag är lite långt bort och blir så överraskad men den sitter på näthinnan och det får räcka för denna gång.

Nu lämnar jag den fina lilla orten Stewart, 2 km från Alaska och Hyder och det är men sorg i hjärtat. Människorna har varit så trevliga och jag har träffat ett trevligt Holländskt par från den Haag, vi åt middag tillsammans och dom verkligen kunniga när det gäller Sverige. Mary, den holländska kvinnan börjar prata om svensk musik och hon säger att hennes favorit, kanske jag känner till henne Anna Ternheim!

Jag blir alldeles varm i hjärtat då det var broder Peo som ”upptäckte” henne och hjälpte henne i starten av hennes karriär. Hon spelade även på Peos minneskväll på Nalen och ”the longer the waiting, the sweater the kiss”.

När jag berättar detta för paret blir de mycket rörda och jag blir själv väldig ledesen och har svårt att hålla tårarna tillbaka när jag tänker på min bror och att han inte finns längre. Samtidigt är väldigt stolt över min bror som upptäckte Anna och som har gjort intryck på en person jag möter här, så långt från hemma, det var mäktigt.

Sitter i bilen nu och rullar på mot Old Hazelton, skall bli kul att träffa Marianne och Guiliana igen. Men på vägen gör jag några stopp så klart, först i Kitwanga dör jag ser in liten Kyrka men ett klocktorn, stannar till där och ser en grabb klipper gräset vid ”sockenstugan”. Där står ett antal totempålar, väldigt fina och jag pratar med Tom som killen heter, han är ”first nation” och är 17 år precis som Ludde min grabb. Han berättar med stolthet och Totempålarna och han jobbar här i sommar och klipper gräs. Han ger ett litet sorgset intryck och drar inte på mun direkt men efter vi pratat klart så går han tillbaks till gräsklipparen och vi säger hej samtidigt ropar jag till honom ”jobba inte för hårt nu” och då brister han ut i ett stort leende och vinkar tillbaks.

Nu är jag strax i Old Hazelton och jag sitter och dagdrömmer om mina senaste möten med all människor och då, utan förvarning springer en stor svartbjörn över vägen och jag tar snabbt upp kameran, nu utan björnfrossa, och får två fina bilder på honom när han springer ner i diket. Ganska surrealistiskt att det springer björnar över vägen precis som rådjur gör hemma men mycket spännande.

Framme i Old Hazelton, en liten fin gammal by som man har bevarat som lite av ett museum och där ser jag Marianne och Guliana, vi bestämmer oss för att äta en bit och hittar en lite restaurang. När vi kommer in och skall sätta os har jag börjat berätta om mina senaste upplevelser och vi skrattar och sedan säger jag ”och så träffade jag ett trevligt holländskt par” men mitt i meningen stannar jag, de är här på samma lilla restaurang! E Det blir ett kärt återseende även fast vi senast såg igår.

Vi besöker en ateljé som Mariannes kompis har, många fina konstverk finns där och motiven är bl.a. av olika indianer. Vi åker sedan till muséet ”First Nation Museum” i ktang och det är ett museum om hur man levde förr. Man har byggt upp fem hus som det såg ut har nära bara indianerna fanns här och det är mycket fascinerande. Det man har sett på olika indianfilmer stämmer ju inte alls utan deras kultar var en mycket framstående kultur men dräkter och annat som visas på ett helt sagolikt sätt, igen ett museum utöver det vanliga.

Vi åker vidare mot Smithers och stannar i Moricetown men det är inte staden vi vill se utan en ”Canyon” där man just nu står och fiskar och det med håv. Man helt enkelt tar upp laxen med håv där den kommer ner mot vattenfallet, helt sjukt, när vi står där fångar de säker upp 20 talet laxar och lika många hoppar över, Får en fin bild på en stor lax som fångas av en indian, de är de enda som får fiska på det sättet och sälja för så har de gjort innan den vita mannen kom, intressant aspekt att man gett tillbaks indianernas rättigheter efter alla dessa år.

Men nu är vi framme i Smithers och farmen, ingen vanlig farm direkt utan en gård med en utsikt som även den mest inbitne Jämte kunde bli avundsjuk på!